Vi borde göra detta varje månad
Hej, hej! Idag var vi till ridhuset. Jag, Hedda, Yoshi och Brave. Jag åkte ju hit 2 januari och nu är det 2 februari så jag tycker att jag och Yoshi borde åka hit den 2a varje månad, det blir roligt.
Jag har jobbat upp mig lite i veckan så jag fick ordentligt ledigt. Jag och Hedda jobbar på samma projekt men hon jobbade lite idag. Jag var också med på ett Skype-möte som var viktigt men annars var jag ledig. Jag övertalade Hedda att följa med, hon är en så duktig fotograf och så är det alltid kul med sällskap, det saknade jag förra gången.
Så Brave och Yoshi följde med. Yoshi kommer följa med varje gång men hon vill gärna ha en kamrat med. Men främsta anledningen att Brave följde med var att jag ville hoppa henne igen men på lite säkrare hinder med bättre underlag för att kolla om problemet* var kvar. Alltså låga hinder med lätta bommar och jord/sand. Det krävdes en hel del övertalning, verkligen, men hon förstod väl att om hon inte gjorde detta nu skulle jag inte våga hoppa henne hemma igen. Så hon gav med sig.
Inget hände och benen kändes fina när jag visiterade henne efteråt så nu ska vi kunna hoppa hemma. Sedan jobbade Hedda lite på läktaren och jag och Brave hälsade på hemma en snabbis. Hon fick hemodlade morötter så hon var väldigt nöjd över det, haha, matvrak..
Med Yoshi gick allting jättefint. Temat på träningen var enligt något en gammal vän till mig sagt:
En hoppbana är bara en dressyrbana med hinder
Vi började med att värma upp och hoppa låga hinder, även i trav. Sedan hoppade vi grundomgången i lugnt tempo med fokus på vägarna. Det gick finemang, så vi hoppade grund i lite högre tempo också.
Även omhoppningen hoppade vi i lugnt tempo, försökte hitta smarta genvägar som kan spara tid när vi tävlar. Sen körde vi även den i högre tempo. Särskilt omhoppning blev bra när vi hoppade "på riktigt", Yoshi bara gled över hindrena och vi var väldigt fokuserade. Jag var väldigt noga med blicken, att direkt efter ett hinder höja blicken och kolla efter nästa. Något Frida alltid är väldigt noga med när vi tränar tillsammans. Hennes ridlärare har tydligen sagt det om och om igen när hon gick på ridskola. Ett jättebra tips som är jätteviktigt.
En väldigt lyckad dag tycker jag, båda hästarna var fräscha och duktiga.
/Ankan
*För er som inte kommer ihåg, i början av november så skulle jag hoppa över en stock i skogen med Brave men när vi hoppade flög hon ner på marken och skrapade upp frambenen. Anledningen till att hon inte kunde hoppa var att bakbenen på något konstigt sätt slutade lyssna. Sedan dess har vi inte hoppat av försiktigthet trots att veterinären sa att vi fick hoppa efter ungefär två veckor. Jag väntade dock hellre tills snön var borta och det hade gått ett tag.